Inga eftertexter

Ville inte sova när jag kom hem i natt, så jag belönade mig själv med en kopp hett ingefärste, en ny näsduk och Hasse Alfredssons film "Ägget är löst". En märklig historia, som jag sett en gång förut: på bio i Jönköping strax efter premiärern 1975. Jag var ju ett barn av min tid och det är den här filmen också. En film som inte alls fått lika mycket uppmärksamhet genom åren som till exempel Picassos äventyr, Släpp fångarne loss eller Änglamark. Den sista fick ju till och med en sång av Evert Taube vilket kanske kan ha hjälpt något.

"Ägget är löst" är ju inte världens största story och den slutar lite platt och utan eftertexter, förutom "AJÖ!" med stora och versala bokstäver över filmduken. Den håller inte ända fram till "AJÖ!" och det är kanske det som gör attt den hamnat lite i skymundan, annars skulle man ju kunna tänka sig att den blir någon slags ikonfilm för revolutionära miljöpartister eller nåt sånt (om det finns kvar såna?).

För det är ju den arrogante direktören med drag av skånsk adel som - när världen hungrar - använder massor av ägg för att göra stjärtkliaren Nixitch! "Hönan vet hur det ska kännas därbak!"

Och mot slutet kommer sonen som en Messias och rider in bland de protesterande arbetarna och predikar att vi måste födas på nytt och att det går att överleva på en helt annan nivå, om man nöjer sig med att äta... Nja, se filmen så får du se. Kanske inte ett hårdkokt budskap men ändå ganska magstarkt. Och tänkvärt i dagens krisande, överkonsumerande ekonomi när alla resurser sätts in för att få fart på de gamla hjulen igen, men liten tanke ägnas åt vad som är en hållbar framtid. Är det bankerna och bilindustrin som ska ha alla pengar eller är det ny teknik, hållbara lösningar, nya energikällor? Jag menar inte att det är några lätta frågor men visst saknar vi debatten, när mångmiljardsatsningarna tvingas fram av den befogade rädslan för en ännu värre ekonomisk nedgång.

Hasse & Tage var kanske före sin tid när de med humor och intelligens lyfte fram ämnen som miljöhot och kriminalvården. Eller också var det så att den tiden låg så långt före oss idag när det gällde att, lite naivt ibland, våga diskutera samhällsfrågor. "Ägget är löst" är också tidstypisk när "miljörörelsen" bor i ett bleknat tält i skogen och är skäggigt och går med en ryggsäck som var omodern redan 1975. Eller när frälsaren rider in och säger att det går att äta...

Miljöfrågorna som en angelägenhet för ett fåtal, lite vid sidan om. Så var det ju då och så är det inte idag, då f d vicepresidenter åker jorden runt och predikar klimatfrågor och Veckans affärer utser årets gröna kapitalister.

Men se filmen och förstå 70-talet. Se filmen och gäspa kanske lite åt storyn, men överraskas av att den mitt i handlingen har ett ganska närgånget Oidipus-drama. Oj då, var kom det ifrån? Se filmen och se sonen Gösta Ekman, inte bara när han hånglar loss med modern Birgitta Andersson utan framför allt för hans liv i sjön. Insnärjd i sjöväxter efter att hans pappa direktören kastat i honom och gått. Den ganska långa scenen där Gösta anpassar sig till ett liv i skogstjärnen, med bara huvudet ovanför vattenytan är helt oemotståndlig och det är en gåta att den inte uppmärksammas mer.

Alger och sjögräs blir ett med honom, han lär sig fånga en fisk då och då med munnen och han suger i sig små frön och han överlever. Kroppstemperaturen sjunker när det blir höst och han förbereder sig för vintern. Infrusen i snön och isen, men levande även om skridskoåkande barn råkar göra ett hack i pannan på honom. Det blir även vår och isen går upp och stora isflak gungar på vågorna runt lille Göstas då ganska vildvuxna huvud.

Det tog tre veckor i vattnet att spela in den scenen. Gösta Ekman! Hatten av!

Inga eftertexter, men förtexter i slow motion i 2 minuter och 29 sekunder så att man kunde läsa namnet på varenda kotte som haft någon slags uppgift i filmen. I ett tidstypiskt stort och fult typsnitt. Så vackra bilder och filmer de kunde göra då och så fula texter!?

Wiki om filmen - klick!